Totalt 1241 gratis uppgifter! 570 trafikmärken, 316 teorifrågor och 355 Sant/Falskt frågor som hjälpt 15143 medlemmar inför körkortet helt gratis!
“Vill bara tacka för en jättebra webbplats. Har mac, så jag ville inte köpa ett pc program. Er webbplats är allt man behöver och det är kul också. Tack! Jag älskar er webbplats!”
Visa/göm höger kolumn | Aktuell sida: Nyheter › Naturlagar
Naturlagar
Reaktionssträcka
Reaktionssträckan är sträckan det tar för dig att färdas innan du hinner reagera på objektet framför dig, alltså från det att du upplever något tills du har bearbetat det och beslutat dig för vad du ska göra som t.ex. att bromsa. Ett vanligt medelvärde som man brukar använda är att det tar en sekund att reagera.
Med detta medelvärde på reaktionstiden så kan man ställa upp ekvationen för reaktionssträckan (R) som R = hastighet i meter per sekund.
Hastigheten i meter per sekund räknar vi ut genom att ta hastigheten i km/h (v) och multiplicera den med 1000 för att få m/h, eftersom 1 km = 1000 m. Därefter delar vi detta värde med 60 * 60 = 3600 eftersom en timme består av 3600 sekunder. Ekvationen blir då R = v * 1000 / 3600. Denna ekvation kan vi dock förenkla till R = v / 3,6.
Nedanstående tabell visar reaktionssträckan i meter för olika hastigheter.
Hastighet i km/h
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
110
Reaktionssträcka i meter
3
6
8
11
14
17
19
22
25
28
31
Bromssträckan
Bromssträckan är den tid det tar dig att få stopp på fordonet från det att du väl har reagerat och börjat trycka in bromspedalen. Observera att det här är ett medelvärde, och det finns många faktorer som spelar in såsom väglag, last och däckmönsterdjup.
Följande formel kan användas för att beräkna bromssträckan (B) för ett fordon:
B = (v / 3,6) * (v / 3,6) / 2r
I ekvationen står v för hastigheten i km/h och vi delar v med 3,6 för att få hastigheten i m/s medan r står för retardationen (ett finare ord för hastighetsminskning) i m/s under bromsningen.
r beräknas genom att multiplicera en uträknad konstant med gravitationskonstanten (G) som är 9,81.
Nedanstående r-värden gäller för bilar, motorcyklar, lätta lastbilar och olastade tunga fordon.
Vid full bromsning på torr asfalt: r = 0.8 * G = 7,9
På våt vägbana: r = 0.7 * G = 6,9
På isig vägbana med odubbade däck: r = 0.2 * G = 2,0
På isig vägbana med dubbade däck: r = 0.25 * G = 2,5
Lastade tunga fordon på både torr och våt vägbana: r = 0.5 * G = 4,9
Nedanstående tabell visar bromssträckan i meter vid ovanstående omständigheter och vid olika hastigheter.
Hastighet i km/h
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
110
Torr vägbana
0,5
2
4
8
12
18
24
31
40
49
59
Våt vägbana
0,6
2
5
9
14
20
27
36
45
56
68
Isig vägbana
utan dubbdäck
1,9
8
17
31
48
69
95
123
156
193
233
Isig vägbana med dubbdäck
1,5
6
14
25
39
56
76
99
125
154
187
Lastade tunga fordon
0,8
3
7
13
20
28
39
50
64
79
95
Stoppsträckan
Stoppsträckan är den totala sträckan från det att du upplever något, t.ex. att du ser ett rådjur på vägen, tills bilen är helt stilla.
Stoppsträckan (S) är således
S = Reaktionssträckan + bromssträckan = R + B = v / 3.6 + (v / 3.6) * (v / 3.6) / 2r
Nedanstående tabell visar stoppsträckan i meter vid olika omständigheter och vid olika hastigheter.
Hastighet i km/h
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
110
Torr vägbana
3
8
13
19
26
34
43
53
65
77
90
Våt vägbana
3
8
13
20
28
37
47
58
70
84
98
Isig vägbana
utan dubbdäck
5
13
26
42
62
86
114
146
181
221
264
Isig vägbana med dubbdäck
4
12
22
36
52
72
95
121
150
182
217
Lastade tunga fordon
4
9
15
24
34
45
58
73
89
107
126
Omkörningssträcka
Omkörningssträckan är den sträcka det tar för dig att köra om ett annat fordon som kör i samma riktning som dig.
Rörelseenergi
Rörelseenergi kallas även för kinetisk energi, och är det mekaniska arbete som krävs för att reducera hastigheten till noll. Formeln som gäller för detta är:
Ek = 1/2 * (m * v * v)
I ekvationen är Ek = kinetisk energi i joule, m = vikten i kilogram och v = hastigheten i m/s
Som du ser i ekvationen så är hastigheten, v, med två gånger (i kvadrat) vilket innebär att hastigheten är den starkast bidragande faktorn till den kinetiska energin. Om du dubblar hastigheten så fyrdubblar du den kinetiska energin medan om du dubblar vikten så fördubblas den kinetiska energin.
I nedanstående tabell illustreras hur betydelsefull hastigheten är för den kinetiska energin.
Hastighet i km/h
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
110
Kinetisk energi i kilojoule om fordonet väger ett ton
4
15
35
62
96
139
189
247
313
386
467
Kinetisk energi i kilojoule om fordonet väger två ton