Faktorer som påverkar beteendet

Personlig mognad

• Som förare i trafiken är det viktigt att vara medveten om de regler som finns men också ha förståelse varför de finns. När man förstår den bakomliggande orsaken till reglerna beter man sig mer moget och ödmjukt i trafiken. För att lära sig reglerna och förstå deras syfte måste föraren ha nått en viss intellektuell och känslomässig mognad.
• För att komma dit genomgår människan tre faser i sin utveckling.
  • I den första fasen är man omogen och egoistisk. Detta beteende syns ofta hos barn. De egna behoven är viktigast och andra förväntas anpassa sig efter dessa.
  • Den andra fasen innebär att man har nått ett regeltänkande. Dock har man inte någon förståelse för reglernas bakomvarande orsak. Man håller hårt på sina rättigheter och lämnar inget utrymme för att anpassa sig efter situationen. Man förväntar sig också att alla andra ska följa reglerna.
  • Slutligen når man, förhoppningsvis, den förstående fasen. Man följer reglerna och är medveten om varför de ser ut som de gör. Man har förstående för andra trafikanter, skyddade som oskyddade, och visar hänsyn och omtanke om dem. Man är beredd att anpassa sig efter situationen om någon annan skulle bryta mot reglerna.
• De flesta människorna går igenom dessa faser och når slutligen den förstående fasen. Dock gör inte alla det utan blir kvar i den omogna eller regelrätta fasen. Som förare måste du vara beredd på att dessa kan finnas ute i trafiken och att du kan behöva kompensera för deras beteende.
• Anledningen till att vi får ta körkort vid 18 års ålder är att vi ska ha nått den förstående fasen och då bli så bra bilförare som möjligt.
• Det vanligaste är att unga män överskattar sin körförmåga och då riskerar att hamna i olyckor på grund av exempelvis för höga hastigheter eller ogenomtänkta omkörningar. Unga kvinnliga förare har en mer korrekt bild av sin körförmåga, även om detta självklart skiftar från individ till individ.
• En förares uppträdande i trafiken påverkas av flera faktorer. Din körstil kommer troligtvis att influeras av hur den person du åker mest med kör. Reflektera över vem du identifierar dig med i din körstil och vilket ideal du har. Reflektera även över vilken körstil dem du åker med har. Vilka bra och dåliga egenskaper kan du ta med till din egen körning?
• Reflektera över din verklighetsuppfattning. Är den skev kan det leda till att du håller för höga hastigheter.
• Som förare bör du ha god självkännedom. Var medveten om dina kunskaper och finn trygghet i det. Var också medveten om dina brister så att du inte överskattar dina kunskaper. Har du dålig självkännedom kan det bl.a. leda till att du håller för hög hastighet och därmed ökar olycksrisken och skadorna vid en eventuell olycka.
• I trafiken är det viktigt att ha bra självkontroll. Du bör vara medveten om hur du påverkas av stress och hur du kan hantera den. Du ska undvika att bli arg och lära dig att behålla lugnet i alla trafiksituationer.
• Du ansvarar inte bara för din och dina passagerares säkerhet utan också för alla andra trafikanters säkerhet.
• Reflektera över vilka körbeteenden som personer med körkort i din närhet har. Vilka egenskaper är bra och vilka är mindre bra? Troligtvis inser du ganska lätt vad som är bra att härma efter och vad som är sämre. Du blir däremot medveten om att du kan möta personer i trafiken som har de sämre egenskaperna som förare.
• Ditt körbeteende påverkar miljön. Snabba inbromsningar och alltför kraftiga accelerationer genererar mer utsläpp än mer kontrollerade hastighetsändringar. Accelerera kraftigt utan att gå över 3000 varv/min och använd företrädesvis höga växlar. Utnyttja motorbroms för att sänka hastigheten så att du undviker att bromsa med bromspedalen.
• Du bör sträva efter att vara ett ideal vad gäller miljöhänsyn i trafiken.
• Undvik att ta bilen för korta sträckor, det är både bra för miljön och din hälsa.
• Håll hastighetsgränserna! Ju högre hastighet desto mer utsläpp från bilen. Det är ytterligare en orsak till varför det är dåligt att överskrida hastighetsgränserna.
• Som förare i trafiken är miljön inte bara andras ansvar utan också ditt!

Speciella personlighetsdrag

• Impulsivitet är en egenskap som är dålig i trafikmiljöer. Egenskapen innebär att du gör ogenomtänkta saker som du inte har planerat för. Handlingen kommer före tanken. I trafiken kan detta få ödesdigra konsekvenser om du exempelvis plötsligt byter fil utan att ge tecken eller ens kontrollera andra fordons position. Även som oskyddad trafikant bör du motarbeta impulser då andra trafikanter kan bli överraskade. I trafiken ska du alltid vara tydlig med dina avsikter och signalera dessa.
• Som förare måste du ta ansvar för dina handlingar. Skulle du göra något fel i trafiken är det viktigt att ta ansvar för det och att läsa sig av sitt misstag, förhoppningsvis har ingen blivit allvarligt skadad. Bortförklaring innebär en negativ effekt då man inte tar ansvar för sitt misstag och därav inte drar lärdom av det.
• Bortträngning är ett beteende som innebär att man tränger undan vissa tankar och upplevelser. I trafiken kan beteendet bli mycket farligt om man inte tar till sig all den information som är nödvändig för säkra trafiksituationer. Detta kan innebära att man inte tänker på uppenbara faror utan endast ser sitt eget syfte med vistelsen i trafiken.
• Reaktionsbildning innebär att man handlar tvärtemot sina känslor för att dölja dessa. Detta kan innebära att man vanligtvis är väldigt lugn och försiktig, men bakom ratten blir jättemodig, kör fort och tar onödiga risker.
• En förare med stor självhävdelse håller noggrant på regler och sin rätt i trafiken. Detta innebär att man riskerar att bli ett hinder i trafiken och reagerar mycket kraftigt på andra trafikanters misstag.
• Prestigefyllda förare nedprioriterar säkerhet och miljöhänsyn i strävan efter att t.ex. komma iväg först i korsningar, accelerera kraftig och inte acceptera att bli omkörda.
• Stressituationer uppstår när kraven överstiger vår förmåga eller när vi tror att kraven överstiger vår förmåga. Vi kan också uppleva stress när vi måste genomföra något för första gången. I trafiken kan detta bl.a. innebära att vi hamnar i trafiksituationer med hög trafikintensitet eller på platser med otydlig skyltning. Svårigheter med att hitta parkering när man är sen till ett möte är också exempel på när du som förare kan bli stressad.
• Vi presterar bättre om vi är lite stressade eftersom vi då blir lite mer alerta. För mycket stress kan dock leda till exempelvis panik, uppgivelse eller tanketröghet. Alla dessa är icke-önskvärda reaktioner i trafiken.

Sociala faktorer

• Människors sociala tryck på varandra kallas för grupptryck. Grupptryck kan uppstå inom t.ex. ett kompisgäng eller på en arbetsplats. I trafiken kan grupptryck ha både positiv och negativ inverkan på föraren.
• Grupptryck har positiv inverkan i trafiken om gruppen exempelvis visar tydligt att rattonykterhet inte är accepterat och på så sätt förhindrar onyktra förare.
• Negativt grupptryck kan leda till att föraren gör saker som denne egentligen inte klarar av eller inte står för. Leder grupptrycket till att du gör saker som du inte klarar av blir du en fara i trafiken. Negativt grupptryck är också om du hetsas att öka hastigheten eller köra onykter.
• Det är gruppens beteende och åsikter som avgör om grupptrycket är positivt eller negativt.
• Det är du som förare som är ansvarig för alla dina handlingar, du kan inte skylla på gruppen. Det är därför viktigt att du endast gör saker i trafiken som du känner dig säker med och kan känna ansvar för. En bra och mogen förare fattar sina egna beslut och låter sig inte påverkas av gruppen.
• Risken för att påverkas negativt av grupptryck är större hos personer med dålig självkänsla och som är osäkra. Personen som är svag för grupptrycket kan vara rädd för att göra bort sig inför kompisarna och ha låg stresstålighet. Det är också vanligt att en förare som påverkas av gruppen gärna skyller ifrån sig och inte tar ansvar för sina handlingar.
• Tänk på att inte bidra till negativt grupptryck om du är passagerare i en bil! Kanske är föraren osäker och stressad och risken för olyckor ökar då markant!

Funktionsnedsättande faktorer

• Trötthet är en faktor som kraftigt försämrar förmågan att framföra ett fordon på ett säkert sätt. Det enda botemedlet som är långvarigt är att ta en tupplur innan man fortsätter att köra.
• Tröttheten ger flera negativa effekter i trafiken. En trött förare har sämre omdöme, längre reaktionstider, nedsatt koncentrationsförmåga, dålig fokusering, sämre uppfattningsförmåga, sämre bedömningsförmåga, långsammare reflexer och sämre samordning av de egna rörelserna. En trött förare har också svårare för att hålla jämn fart och stabil kurshållning.
• En trött förare riskerar att somna vid ratten och då orsaka en tragisk bilolycka!
• Det finns ett flertal trötthetssignaler du som förare bör vara vaksam på. Först blir du slö och oengagerad. Du börjar gäspa och klippa med ögonen. Så småningom blir du frusen och kan drabbas av mikrosömn. Mikrosömn är en sekundkort omedveten sömn som kan drabba oss vid sömnbrist. I trafiken kan mikrosömn få tragiska följder. Vidare får du symptom som grus i ögonen, tunga ögonlock och tillnickningar. Exempel på andra trötthetssignaler är muntorrhet, dubbelseende, illusioner och hallucinationer. Var uppmärksam på signalerna och stanna fordonet i tid!
• Intagande av alkohol har flera negativa effekter, däribland sänkt vakenhet, som inte hör hemma i trafiken.
• Alkohol påverkar synen så att du får sämre perifert seende, ökad risk för att bländas och dubbelseende. Dessutom drabbas du av generell försämrad syn.
• Din reaktionsförmåga blir kraftigt försämrad och reaktionstiden blir markant längre än om du inte har alkohol i blodet.
• Ditt omdöme försämras med alkohol i kroppen och du får minskade hämningar vilket kan leda till att du gör saker i trafiken som är direkt olämpliga.
• Alkohol kan också göra att du får ökat självförtroende och i och med det överskattar din förmåga vilket bevisligen kan leda till ogenomtänkta och farliga handlingar i trafiken.
• Under berusning försämras koordinationen och du blir klumpig och får balanssvårigheter.
• Trots alla dessa negativa effekter av alkoholintag finns det ändå en betydande del som sätter sig bakom ratten efter ett alkoholintag. Detta kan bero på att alkoholen gör att man överskattar sin förmåga samt att den gör att man underskattar riskerna i trafiken som, i nyktert tillstånd, är alldeles uppenbara.
• Även om du aldrig ska förlita dig på enbart beräkningar för att köra bil efter ett alkoholintag kan de vara en riktlinje att ta i beaktande. I genomsnitt förbränns 2 cl 40 % starksprit i timmen. Detta är dock individuellt från person till person och det är ditt eget ansvar att inte köra under alkoholpåverkan. Du kan inte påskynda förbränningen av alkohol i kroppen. Tänk också på att din körförmåga är nedsatt dagen efter även om du inte har kvar alkohol i kroppen. Sätt dig endast bakom en ratt när du är säker på att alkoholen har försvunnit ur kroppen samt när du känner dig pigg och alert.
• I Sverige har vi en nollgräns för narkotika i trafiken.
• Narkotika har flera effekter som ej är önskvärda i trafiken. Vissa typer av narkotika gör dig överaktiv och minskar din koncentrationsförmåga. Det finns risk för att du överskattar din förmåga och inte ser vissa uppenbara risker i trafikmiljön. Humöret kan ändras så att du exempelvis blir mycket lättirriterad.
• Narkotika kan ge dig hallucinationer och minska din förmåga att uppfatta verkligheten.
• Narkotika kan också göra dig trött och försämra ditt omdöme. Du får också längre reaktionstider och nedsatt uppmärksamhet.
• Vissa läkemedel innehåller narkotika och är då endast tillåtna att ha i blodet om det skett enligt en läkares ordination samt att du inte agerar trafikfarligt. Det är då upp till dig att bedöma din egen körförmåga.
• Vissa läkemedel kan ge trafikfarliga biverkningar i början av en medicinering eller efter att medicineringen avslutats.
• Du får aldrig ge dig ut i trafiken under påverkan av ett läkemedel om det gör dig trafikfarlig. Inte ens om en läkare har ordinerat medicinen.
• Det är ditt ansvar att avgöra om du är körduglig under påverkan av dina mediciner. Genom att läsa på bipacksedeln samt att lyssna på din läkare och apotekspersonalen får du viss vägledning om hur läkemedlet kan påverka dig. Det är sedan upp till dig att slutgiltigt bedöma om du kan vistas i trafiken under påverkan av läkemedlet utan att vara en trafikfara. Du måste alltså studera dina egna reaktioner och avgöra din körduglighet.
• Tänk på att kombinationer av läkemedel kan ge nya biverkningar.
• Buller från trafiken kan verka stressande på oss människor. Vägtrafiken kan också ge upphov till infraljud som kan ge oss huvudvärk och koncentrationssvårigheter.
• Kolmonoxid gör oss trötta och minskar vår koncentrationsförmåga. Detta beror på att syreupptagningen i blodet minskar. Kolmonoxid påverkar också det centrala nervsystemet.
• Kolväten från avgaserna är cancerframkallande.
• Kväveoxider påverkar våra luftvägar och kan också påverka vår arvsmassa.
• Sot från avgaserna är hälsofarligt och kan skapa stora problem i stora städer.

Inlärning

• Det finns två typer av inlärning, djup- resp. ytinlärning. I trafiken är djupinlärning väldigt viktigt. Vid djupinlärning lär du dig allt noggrant och även teorin bakom. I trafiken innebär det exempelvis att du lär dig varför vissa regler finns. Kunskap som är djupinlärd glömmer du inte bort lika lätt och därför är djupinlärning att föredra i trafiken. Du får ökad förståelse för olika situationer och minns kunskapen mycket längre. Ytinlärning innebär att du lär dig kunskap enbart för att klara ett specifikt prov. Du kommer då att glömma dina kunskaper mycket fort.
• Sannolikhetsinlärning och imitationsinlärning kan vara både positivt och negativt.
• Sannolikhetsinlärning innebär att man anpassar sin körstil efter sannolikheten att en situation ska uppstå. Om du varje dag kör förbi ett dagis där det brukar komma springande barn vet du att det är stor sannolikhet för att det ska komma springande barn och håller därmed en låg hastighet. Detta är då positiv sannolikhetsinlärning. Negativ sannolikhetsinlärning innebär att du kör förbi ett dagis dagligen och att det aldrig hitintills har kommit springande barn. Du anser då att det är låg sannolikhet för att det ska komma springande barn och håller då en för hög hastighet.
• Imitationsinlärning innebär att du härmar en förebild. I trafiken kan det innebära att du härmar din körlärare, handledare eller din mamma/pappa. Om din förebild har en god körstil och hanterar alla trafiksituationer föredömligt är det bra att imitera denne persons körsätt, vilket alltså innebär att det är positiv imitationsinlärning. Om din förebild istället är stressad, gör ogenomtänkta saker, kör för fort etc. och du imiterar detta är det negativ imitationsinlärning.
• För att bli en bra förare är det bra med mycket repetition och överinlärning. Överinlärning innebär att du kan något så bra så att du gör det automatiskt. För att kunna komma vidare i din körutbildning är det exempelvis viktigt att du kan styra och manövrera bilen i normala trafiksituationer utan att behöva tänka efter hela tiden. För att fortsätta att vara säker i alla trafiksituationer är det viktigt att fortsätta repetera sina kunskaper även efter körkortet har hamnat i din hand.
• Som förare är du aldrig färdigutbildad. Du fortsätter att lära dig nya saker och utvecklas varje gång du sätter dig bakom ratten, samtidigt som du repeterar de kunskaper du redan har.
• Erfarna förare har kortare reaktionstider i trafiken. Deras erfarenhet gör det lättare att sålla ut betydelsefulla intryck och handla efter dessa. De är bättre på att utnyttja backspeglarna och att avsöka trafikmiljön. Erfarna förare kör mjukare och med lägre hastigheter.
• Unga oerfarna förare har ett smalare avsökningsområde och riskerar att missa viktig information i trafiksituationen. De håller ofta högre hastigheter och en mer ojämn körstil. Den låga erfarenheten gör att de blir mer stressade i pressade situationer och att de har längre reaktionstider.
• För förare över 75 år finns en ökad olycksrisk i trafiken. Det kan bero på demenssjukdomar samt den ökade risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
• Dessa äldre förare kan också ha försämrad syn och hörsel samt nedsatt reaktionsförmåga. Äldres medvetenhet om dessa nedsättningar kan dock göra att de kompenserar för sina brister.

Feedback?