Signalera till andra

Ljudsignal & Ljussignal

• Att avge ljussignal är detsamma som att blinka med helljusen medan att avge ljudsignal är detsamma som att tuta.
• Ljud- och ljussignalen är två sätt för dig som förare att kommunicera med omgivningen utanför bilen.
• Dessa signaler har som syfte att hjälpa dig att förebygga eller avvärja fara genom att med ljud- eller ljussignaler, eller på något annat lämpligt sätt, väcka andra trafikanters uppmärksamhet.
• Signaler får inte ges längre än nödvändigt eller användas om inte nödvändigt. Det är därför t.ex. inte tillåtet att använda tutan för att heja på en kompis eftersom detta t.ex. kan misstolkas av andra trafikanter som att du försöker varna eller avvärja en fara.
• Ljussignalen är oftast inte användbar när det är ljust eftersom skillnaden mellan att ha helljusen tända eller släckta inte blir tillräckligt stor för att väcka uppmärksamhet.
• Signalerna bör ges i god tid för att inte skrämma medtrafikanter utan förvarna dem så att de hinner agera för att undvika faran.

Körriktningstecken

• Körriktningsvisare är ett mer korrekt sätt att säga blinkers.
• När du som förare ska starta bilen från en vägkant, vända bilen, svänga, byta körfält eller ändra fordonets placering i sidled på något annat sätt skall du ge tecken med körriktningsvisaren för att visa vad din avsikt är.
• Om fordonet inte har körriktningsvisare, som t.ex. en cykel, skall du som förare i stället visa din avsikt genom att sträcka ut armen åt det håll som du avser att förflytta dig.
• Du ska signalera med körriktningsvisare eller med armen i god tid innan du utför den avsedda manövern och signalen ska vara väl synlig för andra trafikanter och otvetydig. Det ska med andra ord inte gå att missuppfatta hur du tänker förflytta dig.
• När du har genomfört manövern ska du sluta att ge tecken så att inga missförstånd om fortsatt förflyttning uppstår.
• Om du gör en förflyttning i sidled som kan räknas som oväsentlig, t.ex. att du placerar dig lite annorlunda i ditt körfält, behöver du inte använda körriktningsvisare.
• Om inte körriktningsvisare används på ett korrekt sätt så har andra trafikanter svårt att förstå och reagera på vad du tänker göra. Detta leder till en markant ökning av olycksrisken eftersom andra förare inte kan anpassa sig till vad du ämnar göra.
• Att inte signalera i god tid eller att ha dålig uppsikt i den så kallade döda vinkeln kan också leda till olyckor eftersom du inte hinner eller kan uppmärksamma hur övriga trafikanter agerar på att du vill göra förflyttningen. Genom att i god tid signalera och ha uppsikt på omgivande trafik kan du på ett säkert sätt utföra din manöver.
• När varningsblinkers är aktiverade blinkar alla fyra körriktningsvisare samtidigt med en viss frekvens.
• Varningsblinkers ska användas i nödsituationer för att varna om fara. Exempel på situationer där du kan använda varningsblinkers
  • När bilen blir bogserad. Här är det dock viktigt att stänga av varningsblinkers och istället använda körriktningsvisare vid situationerna som nämns ovan.
  • När bilen är placerad i vägkanten på grund av motorhaveri, olycka eller dylikt.
  • När bilen måste köras mycket långsammare än den tillåtna hastigheten.
• Varningsblinkers aktiveras i bilen genom en speciell knapp som har en röd triangel som symbol. Den röda triangeln påminner om varningstriangeln som du ska använda för att förvarna andra trafikanter om du t.ex. fått motorhaveri och blivit tvungen att stanna vid vägkanten.
• Varningsblinkers kan inte användas för att rättfärdiga en dålig eller olaglig parkering eller stannande utan får endast användas för att varna om fara eller nödsituation.

Stoppsignal

• Om du som förare avser att stanna eller hastigt minska farten skall du ge tecken med stopplyktan för att visa din avsikt. Stopplyktan tänds i alla moderna bilar automatiskt när du trampar på bromspedalen.
• Om fordonet du kör inte har någon stopplykta skall du i stället visa din avsikt genom att höja armen så att handflatan är riktad mot körriktningen och handryggen mot bakomliggande trafikanter.
• Du ska signalera med stopplyktan eller med armen i god tid innan du utför den avsedda manövern och signalen ska vara väl synligt för andra trafikanter och otvetydigt. Det ska med andra ord inte gå att missuppfatta att du bromsar.
• När du har genomfört manövern ska du sluta att ge tecken så att inga missförstånd om fortsatt inbromsning uppstår.
• Bromsljusen lyser med rött ljus och är placerade på vardera sida baktill på bilen och många moderna bilar har även ett bromsljus högst upp på bakrutan för att förtydliga inbromsningen.
• För att inte överraska dina medtrafikanter är det viktigt att du planerar din körning så att du kan börja med att bromsa lite lätt för att sedan kunna bromsa in hårdare. På så vis tänds bromsljusen innan du minskar alltför snabbt i fart och omgivande trafikanter kan då lättare anpassa sin körning. Detta är särskilt viktigt vid landsvägar, motorleder, motorvägar och andra vägar med höga hastigheter och långa reaktions- och bromssträckor. Snabba inbromsningar medförande sen bromssignalering är oftast anledningen till seriekrockar.

Uppmärksamhetsskyldighet

• Även om du som förare givit signal eller tecken är du forfarande skyldig att försäkra dig om att den avsedda manövern kan göras utan fara eller onödigt hinder för någon annan.
• En korrekt signalering ger dig inte automatiskt rätt att genast utföra din manöver.
• Exempelvis räcker det alltså inte att blinka till vänster och svänga utan att ha ha koll på omgivande trafik utan du måste ha uppsikt över omgivningen och avläsa att din manöver fungerar i de givna omständigheterna.
• Genom att signalera i god tid och på ett korrekt sätt har du längre tid att avläsa omgivningen och kan då på ett säkrare sätt utföra din manöver.

Feedback?