Totalt 1241 gratis uppgifter! 570 trafikmärken, 316 teorifrågor och 355 Sant/Falskt frågor som hjälpt 15143 medlemmar inför körkortet helt gratis!
“Har ägnat hela helgen åt era tester - sjukt bra!! Det är bra att det är svårt! Det ni gör är jättebra, mycket användbart och värdefullt när man övar sig! Tacksam!”
Visa/göm höger kolumn | Aktuell sida: Nyheter › Uttryck och begrepp
Uttryck och begrepp
Skillnaden mellan fordon, motordrivna fordon och motorfordon
Fordon En anordning på hjul, band, medar (En med är underdelen av en kälke, släde, sparkstötting eller liknande och är avsedd att glida mot underlaget) eller liknande som är gjord framförallt för färd på marken och som inte löper på skenor. Fordon delas in i följande huvudkategorier: motordrivna fordon, släpfordon, efterfordon, sidvagnar, cyklar, hästfordon och övriga fordon.
Motordrivet fordon Ett fordon som för framdrivande är försett med motor. Däremot räknas inte eldriven rullstol eller eldrivet fordon som har en tramp- eller vevanordning och kan anses vara en typ av cykel. Motordrivna fordon delas i sin tur in i motorfordon, traktorer, motorredskap och terrängmotorfordon.
Motorfordon Ett motordrivet fordon som är avsett att användas huvudsakligen på väg, oavsett om det är färdigbyggt eller inte, och som är gjort för att
användas till person- eller godsbefordran, eller
användas för något annat ändamål om fordonet inte är en traktor eller ett motorredskap.
Motorfordon delas in i bilar, motorcyklar och mopeder.
Skillnaden mellan personbil och buss
Personbil En bil som har högst åtta sittplatser utöver förarplatsen och antingen
är framförallt byggd för förflyttning av personer (som en vanlig familjebil)
är permanent försedd med ett karosseri som är byggd för att vara ett bostadsutrymme (t.ex. husbil) och utrustat med åtminstone
fast monterade sittplatser
fast monterade sovplatser som också får vara sittplatser som kan omvandlas till sovplatser
fast monterad utrustning för matlagning och lagring (såsom spis)
bord.
Personbilar delas i sin tur in i klass I och klass II
Personbil klass I Alla personbilar som inte tillhör klass II.
Personbil klass II Samma som punkt 2 under personbil ovan, t.ex. husbil. Alltså en personbil som är permanent försedd med ett karosseri som är inrättat som bostadsutrymme och utrustat med åtminstone
fast monterade sittplatser
fast monterade sovplatser som också får vara sittplatser som kan omvandlas till sovplatser
fast monterad utrustning för matlagning och lagring
bord.
Buss En bil som är inrättad huvudsakligen för att förflytta personer och är försedd med fler än åtta sittplatser utöver förarplatsen. Bussar delas in i lätta och tunga bussar.
Lätt buss En buss med en totalvikt under 3,5 ton.
Tung buss En buss med en totalvikt över 3,5 ton.
Skillnaden mellan lätt lastbil och tung lastbil
Lastbil En lastbil kan definieras på två sätt:
En bil som är inrättad framförallt för att transportera gods.
En bil som inte är, att anse som, en personbil eller en buss.
Lastbilar delas in i lätta och tunga lastbilar.
Lätt lastbil En lastbil med en totalvikt under 3,5 ton.
Tung lastbil En lastbil med en totalvikt över 3,5 ton.
Skillnaden mellan lätt släpvagn, tung släpvagn och efterfordon
Släpfordon Ett fordon som är byggt för att kopplas till ett motordrivet fordon som inte är moped klass II. Ett släpfordon är avsett för att förflytta personer, gods eller för att bära en anordning för att driva fordonet som det är kopplat till. Man delar in släpfordon i tre kategorier: släpvagnar, släpslädar och terrängsläp. Man delar också in släpfordon i lätta och tunga släpfordon.
Släpvagnsvikt Den sammanlagda vikten av en släpvagns egenvikt och lastens vikt.
Lätt släpfordon
Ett släpfordon som har en totalvikt av högst 750 kg
Ett släpfordon som har en totalvikt mer än 750 kg om vikten är mindre än dragfordonets tjänstevikt och att summan av dragfordonets och släpfordonets totalvikt inte överstiger 3,5 ton. Om du t.ex. har en släpvagn som väger 900 kg men du har en bil som har en tjänstevikt på 1 ton och bilen väger 2 ton så uppfylls kriterierna för att släpvagnen ska räknas som lätt, fast den väger för mycket!
Tungt släpfordon Ett släpfordon som inte uppfyller kriterierna för att räknas som ett lätt släpfordon.
Efterfordon Ett fordon som är kopplat till en bil, en traktor, ett motorredskap eller ett terrängmotorfordon och som inte är ett släpfordon. Exempel på efterfordon är t.ex. tryckluftskompressor, skylift och kioskvagn.
Skillnaden mellan motorcykel och moped
Motorcykel Kan definieras på flera sätt:
Ett motorfordon på två hjul eller tre symmetriskt placerade hjul som är konstruerat för en hastighet som är högre än 45 kilometer i timmen. Om motorcykeln drivs av en förbränningsmotor så har denna en slagvolym som överstiger 50 kubikcentimeter.
Ett motorfordon på fyra hjul och som väger högst 400 kg utan last eller 550 kg om fordonet är gjort för att frakta gods och som har en maximala nettomotoreffekt mindre än 15 kilowatt men inte kan räknas som moped. Om motorcykeln drivs av el så ska inte batteriet räknas med i vikten.
Motorcyklar delas in i lätta och tunga motorcyklar.
Lätt motorcykel
En motorcykel som drivs av förbränningsmotor med en slagvolym under 125 kubikcentimeter och en nettoeffekt av högst 11 kilowatt.
Eller en motorcykel med annan motor än förbränningsmotor (t.ex. eldriven) som har en nettoeffekt av högst 11 kilowatt.
Tung motorcykel En motorcykel vars motor har en slagvolym som överstiger 125 kubikcentimeter eller en nettoeffekt som överstiger 11 kilowatt.
Moped Ett motorfordon som är gjord för en hastighet av högst 45 kilometer i timmen och som har
två hjul samt
om det drivs av en motor som bygger på inre förbränning så får denna ha en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter eller
om det drivs av en elektrisk motor, denna har en effekt av högst 4 kilowatt för kontinuerlig drift
tre hjul samt
om det drivs av en förbränningsmotor med tändsystem så får denna ha en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter
om det drivs av någon annan typ av motor som bygger på inre förbränning, denna har en nettoeffekt på högst 4 kilowatt eller
om det drivs av en elektrisk motor, denna har en effekt av högst 4 kilowatt för kontinuerlig drift
fyra hjul och en vikt utan last på högst 350 kilogram (vid beräkningen av en fyrhjulig mopeds vikt ska i fråga om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in) samt
om det drivs av en förbränningsmotor med tändsystem så har denna en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter
om det drivs av någon annan typ av motor som bygger på inre förbränning, denna har en nettoeffekt på högst 4 kilowatt, eller
om det drivs av en elektrisk motor, denna har en effekt av högst 4 kilowatt för kontinuerlig drift.
Mopeder delas in i klass I och klass II.
Moped klass I En moped som inte hör till klass II.
Moped klass II En moped som är konstruerad för en hastighet av högst 25 kilometer i timmen och som har en motor vars nettoeffekt inte överstiger 1 kilowatt.
Skillnaden mellan körkort och traktorkort
Traktorkort
Gäller för traktor och motorredskap klass II (motorredskap som går max 30 km/h)
16-årsgräns men man kan få åldersdispens av länsstyrelsen för att få det redan vid 15 års ålder
Du får inte köra personbil eller andra fordon med ett traktorkort
Körkort
18-årsgräns.
Du får köra personbil (<3,5 ton), lätt lastbil, tillkopplat släpfordon och terrängvagn och motorredskap klass I (>30 km/h). Du får även köra moped klass I (EU-moped), traktor, motorredskap klass II (<30km/h) samt tre- och fyrhjulig motorcykel.
Skillnaden mellan väg, körbana, körfält och vägren
Väg är något av följande tre saker
En sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon
en led som är anordnad för cykeltrafik
en gång- eller ridbana invid en väg enligt 1 eller 2
Körbana En del av en väg som är avsedd för trafik med fordon, dock inte en cykelbana eller en vägren
Körfält Ett sådant längsgående fält av en körbana som anges med vägmarkering eller, om någon vägmarkering inte finns, är tillräckligt brett för trafik i en fil med fyrhjuliga fordon
Vägren En del av en väg som är avsedd för trafik med fordon, dock inte körbana eller cykelbana
Skillnaden mellan motorväg, motortrafikled och huvudled
Motorväg En väg eller en vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift skall vara motorväg och som är utmärkt med vägmärke för motorväg
Motortrafikled En väg eller en vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift skall vara motortrafikled och som är utmärkt med vägmärke för motortrafikled
Huvudled En väg eller en vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift skall vara huvudled och som är utmärkt med vägmärke för huvudled
Skillnaden mellan tjänstevikt, bruttovikt, totalvikt och maximilast
Följande gäller för bil, traktor eller ett motorredskap
Tjänstevikt Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick med det tyngsta karosseri som hör till fordonet, verktyg och reservhjul som hör till fordonet, bränsle, smörjolja och vatten, samt förarens vikt.
Bruttovikt Den sammanlagda statiska vikt som samtliga hjul, band eller medar på ett fordon vid ett visst tillfälle för över till vägbanan.
Totalvikt Summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade vikten av det största antal personer utom föraren och den största mängd gods som fordonet är inrättat för.
Maximilast Skillnaden mellan fordonets totalvikt och tjänstevikt. Med andra ord är maximilasten den maximala vikten du kan ha i bilen utöver din vikt som förare.
Skillnaden mellan stannande och parkering
Parkering En uppställning av ett fordon med eller utan förare som inte görs för
att trafikförhållandena gör så att man måste
att undvika fara, eller
på- eller avstigning eller på- eller avlastning av gods (vilket ju är att stanna)
Stannande Annat stillastående med ett fordon som inte görs på grund av 1 eller 2 ovan samt som inte utgör parkering.
Stoppsträckan = Reaktionssträckan + Bromssträckan
Reaktionssträcka är den sträcka som du hinner åka under den sekund som det tar att reagera för exempelvis ett hinder. Det är alltså så långt bilen åker från att du ser hindret, bearbetar det i hjärnan och reagerar.
Bromssträckan är den sträcka som bilen rullar från det att du trampar på bromspedalen tills bilen står helt still.
Stoppsträckan är summan av reaktionssträcka och bromssträcka. Det är alltså ett mått på hur många meter bilen åker efter det att du ser ett hinder, bearbetar det, reagerar genom att bromsa, bilens hastighet minskar och slutligen bilen står still.
Andra begrepp
Reserverat körfält ett reserverat körfält är ett körfält som bara vissa typer av fordon får köra i. Exempel på detta är
Körfält för fordon i linjetrafik m.fl. Ett körfält eller en körbana som enligt en lokal trafikföreskrift skall vara körfält för fordon i linjetrafik m.fl. och som är utmärkt med vägmärke för körfält eller körbana för fordon i linjetrafik m.fl.
Trafikant Den som färdas eller annars uppehåller sig på en väg eller i ett fordon på en väg eller i terräng samt den som färdas i terräng (terräng = ett område som inte är väg). I princip är alltså alla, i trafiken, trafikanter.
Planerad körning Att tänka flera steg framåt i sin körning, som en duktig schackspelare. Ett bra exempel är att motorbromsa i god tid när du närmar dig ett rödljus istället för att tvärnita direkt vid trafikljuset.
Avsökningsområde Vårt seende utgörs av direktseendet och periferiseendet. Direktseendet används för att fokusera på objekt och se dem skarpt men är begränsat i storlek. Periferiseendet är det som vi ser utanför direktseendet. Vi ser detta mer otydligt men kan ändå reagera om t.ex. något rör sig i buskarna. Avsökningsområde är det område som vi ser och reagerar på. Denna skiljer sig åt mellan oerfarna (mindre avsökningsområde) och erfarna (större avsökningsområde) förare och andra faktorer som trötthet, alkohol och stress minskar området.
Defensiv körning Att köra på ett sådant sätt att man har goda säkerhetsmarginaler, inte förutsätter att andra trafikanter alltid gör rätt i trafiken, tänker först och handlar sedan. På så vis minskar man risken för de olyckliga omständigheter som är en förutsättnign för att olyckor ska kunna ske.
Miljöanpassad körning Att köra på ett sådant sätt att de negativa effekterna på miljön blir så minimala som möjligt. Ett exempel är att använda planerad körning där onödiga bränsleslukande accelerationer eller start från stannande undviks.